BUA HAMN
Position Bua hamn (N57 14.437 E12 06.849)
1923 fanns 74 yrkesfiskare och 33 binäringsfiskare i Bua.
1929 började hamnen byggas och blev färdig 1930. År 1936
var det dags att bygga ut hamnen. Efter detta fick man 57
meter kaj med 3 meters djup, och 20 med 2 meters djup.
1937 bildades Båtfjordsfiskarnas inköpsförening och samma
år byggdes en oljecistern på 110kubikmeter, (numera
nedmonterad). Under årens lopp har hamnen byggts ut och
förbättras. Genom fiskets framgång och trålens införande,
ställdes krav på bättre möjligheter att både laga och
nytillverka trålar och andra redskap, en ny industri var född,
trålbinderiet .

KROKSTA FYR
Position  Kroksta Fyr (N57 14.531 E12 06.009)
Från början markerades inloppet till Båtfjorden av de två
ljuslyktor som var placerade på stolpar ute på udden. Ljuslyktorna
eldades med karbid och laddades båda morgon och
kväll. Lyktorna ersattes med en fyr år 1928 efter att man vid
sjömätningar funnit nya grund i farvattnet utanför Krokstads
udde. Fyren är sju meter hög och är inseglingsfyr för båtar
till Buas och Videbergs hamnar. Den nya fyren drevs med
gas fram till år 1966 då den elektrifierades. Ägare är fortfarande
Bua Fisk.

FISKEMUSEET
Fiskemuseet i Bua ligger beläget i en av hamnens äldsta
byggnader. Museet, som välkomnade sina första besökare 1997,
rymmer bland annat samlingar av fiskeredskap, båtmodeller
och fotografier från 1900-talet.

SJÖMANSGRAVEN PÅ BÅLE
Position Sjömansgrav
Vid Båle finns det minst en sjömansgrav, det finns en sten
vid fot- och huvudändan. Graven är troligen från början av
1800-talet.

SJÖMANSGRAVAR PÅ BUA STRAND

På Bua Strand finns en sjömansgrav där det sägs, att en
hel besättning är begravd. Hur många och när det skulle
ha hänt vet man inte säkert, sannolikt på 1700-talet eller
början av 1800-talet. Men att det ligger sjömän begravda här
råder det ingen tvekan om. För på den tiden var det vanligt
att begrava ilandflutna vid stranden och att markera huvud
och fotända med stenar. Man begravde dem vid stranden
för att man var mycket rädd för pestsmitta, säkert med all
rätt, i många fall hade de legat i vattnet länge. Det var inget
angenämt uppdrag att få dem i jorden. Platsen undersöktes
för några år sedan och man lyckades då hitta sex á sju
markeringar trots att graven var överväxt.

TULLUTKIKEN
Position  Tullutkiket (N57 13.827 E12 07.404)
Stenpiedestalen är den s.k. tullutkiken. Tullarna som var
bosatta i närheten hade uppsikt över sjöfarten från denna
plats. De använde en tubkikare som fick ligga kvar på platsen,
ingen vågade röra den! Numera ser man inte havet härifrån,
men på den tiden fanns det knappast några träd eller
buskar som skymde utsikten. Detta berodde på att det gick
betande djur, främst får, som höll undan vegetationen.

TÖRNBLOMS LYCKA
Position Törnbloms lycka (N57 14.0499 E12 07.120)
Här har funnits ett gammalt Båtsmanstorp. Mannen som
byggde det hette Törnblom. De sista som bodde här var
Petronella och Nils Karlsson med sina barn. 1916 flyttade
familjen till Båle och huset revs. Brunnen är det ända som
finns kvar i dag.

HEDVIGS FÖRLISNINGSPLATS
Position Hedvigs förlisningsplats
(N57 13.411 E12 07.710)
Natten mellan 9-10 september 1903 inträffade en svår
sjöolycka som kom att kosta nio människor livet. I en svår
storm kolliderade järnskeppet Hedvig av Helsingborg med
en annan båt. Det skedde i höjd med Onsala. Vid kollisionen
spolades kaptenen överbord och båten blev manöveroduglig.
Den drev snabbt i den mycket hårda stormen mot Norra
Horta och passerade mellan Långa Bågen och ön. Vid Ljungtuvan
vid Röda bjär gick den på grund. Trots att båten var
nära land lyckades man inte att nå de nödställda innan det
var för sent. När man sent omsider kom ut till haveristen
levde bara en man.

NORRA HORTA
Position Norra Horta (N57 13.343 E 12 05.805)
Ön syns från Sjömansgravarna på Bua Strand. Under
sommaren användes ön, av bönder i Bua, till sommarbete.
Detta pågick fram till mitten av 1900-talet, på senare år till
fårbete. Stenbrytning har skett på ön någon gång mellan
1890 och 1910.

RINGHALS KÄRNKRAFTVERK
Verket har haft fyra reaktorer (Ringhals 1, 2, 3 och 4). Då hade de
en sammanlagd effekt på omkring 3 550 MW och en årsproduktion
på drygt 25 TWh, vilket motsvarade ca 18 % av den
elektricitet som konsumeras i Sverige. På Ringhals arbetade
ca 1 300 personer, vilket gjorde det till Varbergs kommuns
tredje största arbetsgivare.
Upplev Ringhals, kärnkraft och energi på nära håll i Infocenter.
Det kostar inget att besöka infocenter!
Sedan årsskiftet 2020/2021 är det endast 2 reaktorer i drift, Ringhals 3 och 4.

BORRÅS SKÅRA
Borrås Skåra är en 10 meter djup och 1-2 meter bred bergsskåra
i närheten av Väröbacka, Den är troligen bildad av
strömmande vatten från inlandsisen alternativt en sprickbildning
med förskjutning. Berget användes troligen som
fornborg under järnåldern. Nära skårans ena ände finns
en stor sten fastkilad ungefär en och en halv meter över
marken. Det sägs att stenen ramlar ner på den som sist
passerar under den.

HEMBYGDSMUSEET I LIMAGÅRDEN
Här finns allmogesal, domsal, skolsal och arkiv. Minnesrummet
över Ivar Johansson , museets tillskyndare och
samlare, visar en autentisk möblering av det stora rummet
från hans hem i Björkebo.

SUNVÄRA KVARN
Sunvära kvarn vid vägen Värö-Veddige. Kvarnen är en sk
holländare med vridbar hätta. Inrymmer kvarnutrustning
och är ett byggnadsminne sedan 1994. Skylt finns vid kvarnen.

FÅGELTORN
Båtafjorden är ett Natura 2000-område dvs ett område vars
natur är värdefull ur ett EU-perspektiv och ska klassas som
ett område med särskilda skydds- eller bevarandevärden.
Båtafjorden är ett av Hallands fågelrikaste område, både
som häckningsplats och rastplats för många arter. Många av
de arter som finns i Båtafjorden är beroende av att strandängarna
betas.

VÅRDKASE (Hovgårds-våle)
Ordet vårdkase är fornnordiskt och sammansatt. Varde –
vårde betyder ”vakt” samt kasi ” hög” eller ”stapel”. Går inte
säkert att datera vårdkasar men de äldsta räknar man med
att de går tillbaka till järnåldern.
De var anlagda i system så man kunde se från vårdkaseplatsen
till nästa. Nu har det vuxit upp träd och annan växtlighet
så det gäller inte idag. När det var fara på färde tände man
vårdkasen och även larmade på andra sätt så att man kunde
förbereda sig till försvar. Denna vårdkase ligger vid Utkiksvägen
på Bua 8 Persgård, Hovgården på randbergen ner mot
havet. Höjd över havet 31,29 meter.

Södra Cell – Värö Bruk
En av Hallands största arbetsgivare och efter utbyggnad blir bruket att
av världens största barrsulfatmassabruk. På Södras industriområde finns
förutom Södra Cell Värö även sågverket Södra Wood Värö (Sveriges största sågverk),
forskningsenheten Södra Innovation samt Södra Skog Region Väst som sköter skogliga
frågor åt Södras medlemmar. Numera produceras här även korslimmat trä, som
levereras till olika byggprojekt.
De är stor leverantör av fjärrvärme till Varberg.
Massafabriken levererar också andra typer av biobränsleprodukter, såsom tallolja,
bark och terpentin.
Södra Cell har även guidade turer, läs mer här;
Studiebesök hos Södra i Värö